Äntligen dags, första galoppen på 5 månader
Jag är så taggad på imorgon för då ska äntligen jag och Goldini få galoppera för första gången sen i augusti. Alltså jag känner mig som ett barn dagen innan julafton nästan, känner en sån lycka och längtan till imorgon (!!!). Vi åker till ridhuset då banan inte är någon idé att rida på just nu, uruselt underlag när det kommer snö och sen smälter och fryser på hela tiden.. Fyfyfy..
Har iallafall ridit ut så gott som hela veckan med kompisar vilket gått toppen bra. Han börjar bli mer och mer sig själv och lugnare nu. Hon som sköter utsläpp och insläpp osv tycker också att han verkligen börjar bli mer tillfreds nu vilket känns skönt.
Pappa kommer iallafall filma när jag rider imorgon så får väl försöka hinna knåpa ihop en video imorgon. Dock måste jag även plugga en del, tråkigt.. Ska se om vi tar med kameran också så kanske mamma kan knäppa några kort. Jag är så taggad och ska göra mitt bästa för att det inte ska bli någon rodeo... ;) Jaja vi hörs efter imorgon hörni. Kram!
Vi kommer att komma dit igen
Åh vad jag saknar timmar av trimmande på banan, när man sitter och känner hur allting släpper. Goldini börjar arbeta och vi kommer dit vi vill han och jag, tillsammans. Jag saknar känslan av att komma helt rätt på ett hinder och känna Goldinis mjuka, runda och fina hopp. Jag saknar att ta en galopp ute med kompisar och känna både min och Goldinis lycka genom hela kroppen. Jag saknar allt så himla, himla mycket!
Jag har knappt låtit mig själv sakna såhär mycket innan jag fått det klart för mig att han är frisk, men nu vet jag. Så nu vill jag och jag saknar så mycket, den där fina runda galoppen, den busiga blicken och kastandet med huvudet. Nu vill jag sätta igång, men vi tar det lugnt för nu ska han hålla länge min finaste ögonsten. Men när vi väl är där igen, åh vad jag längtar.
Första hoppträningen, första svettdropparna och lyckan som kommer efter ett lyckat pass, första galoppracet ute med vänner, ååååh! SNART ÄR VI DÄR IGEN :D
FRISKFÖRKLARAD HÄST
Måndagen den 12 januari 2015 blev Goldini friskförklarad. Alltså lyckan i min kropp när vi lastade och åkte hem från kliniken i måndags var svår att förklara. Min häst är äntligen frisk, vi ska få sätta igång igen efter denna oro och denna tid när man inte vetat om han kommer bli bra. Nu väntas det en lång och lugn igångsättning och till vår/sommar berkänas vi vara tillbaka i tävlingskondition om ingenting skulle komma i vägen.
Jag skrittar och travar bara fortfarande och Goldini går fortfarande ensam. Dock så kommer han om 2-3 veckor få gå med kompis igen och jag ska få börja galoppera några långsidor. Vi planerar att åka till ridhus någon/några dagar nu då underlaget är såpass dåligt så det är omöjligt att sätta igång en häst nu. Men allt känns super bra iallafall och jag är så glad!
Jag tog kort på hans rumpa idag i stallet så man ser hans ojämnhet och tänkte att jag ska ta kort sen till vårdagar igen och se om den har börjat jämna till sig lite. Här ser ni iallafall att högersidan är mycket rundare och mer musklad då vänstersidan är mer flak och har tappat mycket muskler. Så just nu är han sne och det känns i ridningen kan jag säga, men vi får jobba på det.
Det var ett tag sen
Hej på er alla, det var ett tag sen jag skrev här. Dock har det inte hänt så mycket speciellt mer än att jag har hunnit fira nyår med vänner och varit i stallet med Goldini och fortsatt hans rehab.
Här om dagen ramlade jag av då han bockade av mig när vi var nere på stora ridbanan. Han ville helt enkelt upp till stallet igen och när vi då var tillbaka till stallet igen så kastade han av mig precis när vi kom ut från banan. Då stack han alltså i stor sken galopp upp för en lång uppförsbacke och ner till stallplan där en fångade upp honom. Jag blev livrädd för Goldini, allt som svävade runt i mitt huvud var tankar på "FAAN, nu kommer han aldrig att bli frisk, allt är pågrund av mig..".
Han var dock bara skärrad när vi kom tillbaka till stallet, inga svullna ben än så länge. Satte upp igen på lilla ridbanan och bara skrittade och testade trava. Dock kändes han inte ren i traven så jag började bara gråta, kände mig allmänt dålig som inte kan sköta om denna rehabperiod med min häst något bra. Allt som ekade i mitt huvud var bara veterinärensröst som sa "Tyvärr är skadan uppdragen igen..".
Han mådde bra dagen efter iallafall, kall och fin i benen. Så tog han upp på lilla banan och bara kände igenom honom lite kort då det var väldigt hårt underlag. Dagen efter det var han dock svullen och varm i alla fyra benen och hade ledvätska i vänsterbak.. Jag stod där i stallet med gråten i halsen och visste inte vad jag skulle göra. BoT skydd sattes på alla fyra benen och jag bara hoppades att det skulle vara bättre dagen efter, vilket det var.
Igår mådde han bra, kall och fin i alla benen men han fick sova med BoT på bakbenen igår ändå då de var värst. Får se hur han ser ut idag, eftersom underlaget är såpass hårt har vi planerat en promenad med honom idag bara. Om en vecka är det återbesök och jag hoppas på allt jag har att han är frisk då och blir friskförklarad, hoppashoppashoppas!
Nu blev detta ett novellinlägg men kände bara att jag behövde skriva av mig. Nu ska jag nog ut på en PW innan maten, vi hörs hörni hejdå!
En bra tur i det fina vädret
Bilder från dagens skritt-tur i det fina kalla vädret.
Idag red jag ut på Goldini och mamma gick en promenad. Han var väldigt spänd och stissig då han inte ridits ut själv så mycket på nya stället. Men det gick bra, mamma hade med sig longerlinan utifall att vi skulle behöva den för säkerheten därför har han ett longerdelta på sig som ni ser på bilderna.
Det var stenhårt på marken så blev bara en skritt-tur men det var jätte mysigt iallafall. Det blev inte speciellt många bilder då han bara kunde stå still i typ 3 sekunder innan han tröttna. Haha, han har sån överenergi, men dessa bilder över tycker jag blev riktigt fina. Det finns så fina stora fält på nya stället, love it!
Imorgon ska jag rida ut med en kompis i stallet så det blir kul! Inga nya bilder blir det dock då men jag hoppas det är lugnt. Vi hörs kram!
Världens finaste häst
Här får ni tre bilder från idag när Goldini fick gå ut en stund i sin nya lilla hage. Han gjorde en del glädjeskutt precis när vi släppte honom och sprätte osv, jag stod mest och hade hjärtat i halsgropen. Men sen lugnade han sig och var riktigt riktigt nöjd. Alla i stallet var hans publik och var så glada för hans skull hehe!
Han var dessutom mycket trevligare att borsta idag innan jag skulle rida. Jag tror han verkligen uppskattade detta och jag är så glad. Äntligen säger nog vi alla, finaste killen, vi är verkligen på väg emot rätt håll nu. Imorgon så har vi utsläppet och lunchen i stallet så då kommer jag rida i dagsljus, ska rida ut, mamma tar med sig kameran så då får ni lite bilder uppsuttet.
Kram på er alla och hoppas ni haft en lika bra dag som jag!
En dag full av plugg och duktig häst
Hej på er! Idag har skolan rullat på, fick reda på att jag blev godkänd på spanskan vilket kändes skönt och en klump försvann från magen. Gjorde även klart mitt engelska muntliga idag och jag hatar muntligt och det är ännu värre när jag måste göra det på engelska men nu har jag klarat det också så jag är nöjd över mig själv. Nu har jag bara sociologi, matte och samhäll kvar innan jag kan slappna av och gå på jullov. Alltså tvåan i gymnasiet är inte något att hurra för direkt, sämsta och tråkigaste året.
I stallet idag red jag Goldini på banan. Han kändes fin i skritten och i traven gick det också bra, många frustningar och hostade gjorde han lite också. Tror det släpper spänningar hela tiden i traven. Mitt upp i allt fick han för sig att dra iväg så han drog mot staketet och gjorde en ursväng så jag var verkligen jäte nära att ramla av. Men jag satt kvar i sadeln och Goldini stannade upp och jag fick sitta av och rätta till sadeln som hamnade lite på sniskan av den snäva svängen.
Upp igen och jobbade vidare vilket gick bra, avslutade sen och han var duktig. Imorgon blir det vila för honom och sen på onsdag blir det skrittbandet igen. Nu ska jag sätta mig och kolla på PH efter en hel eftermiddag och kväll av plugg. Kram på er!
Bjuder på en liten selfie när jag ler med öppen mun, det sker inte ofta nu när jag har tandställning..
A drop in the ocean
Hej på er! Jag tog tyvärr inte med kameran till stallet idag så det blir inga nya bilder.Men det får bli nästa helg helt enkelt, annars blir det bara mörka bilder.
Jag red iallafall ut med en från stallet, vi red på en lång grässträcka och det gick super bra. Skrittade mest men la in lite trav också och Goldini var överlycklig. Man kände verkligen hur han väntade på att jag skulle ge han galoppskänkeln, lilla söten. Dock är det ett tag kvar tills de första galoppstegen tas, så han får hålla sig i skinnet tills dess. Iallafall så var det kul och det gick jätte bra, han var inte alls lika stissig som han brukar vara vid uteritter. Tror dessa miljöer gjort han lite lugnare, fast vet inte.
I veckan blir det nog lite dålig uppdatering fram till torsdag då jag har fyra prov kvar i skolan under fyra skoldagar. Så det är bara att kämpa sig igenom detta med ett leende på läpparna och hoppas på att veckan går fort. Men vi hörs hörni och hoppas eran söndag också varit bra. Kram!
Första traven på 4 månader
Igår så stod det banan på schemat när vi var i stallet och även får jag börja lägga in korta travintervaller i passet nu. Vet ni hur kul det var? Alltså ÄNTLIGEN! Det känns som vi är på väg någonstans nu verkligen. Han tog i väldigt bra, dock rätt så seg eftersom han har lugnandemedel i sig. Han hade ett väldigt bra steg, det kändes annorlunda mot annars.
Jag red mest runt utan krav på honom och lät han få springa som han ville, i sin takt. Eftersom han inte travat under dessa omständigheter på länge så har han inte direkt så mycket muskler han hade förut, men det bygger vi snart upp igen. Det var iallafall jätte kul, och allra första travstegen filmade inte mamma men det var så kul för han blev verkligen chockad när jag bad honom om att trava. Sen frustade han, slängde med huvudet och var allmänt glad. Det kändes jätte bra!
Idag ska vi ut när det är ljust, så ska ta med kameran så kanske mamma kan knäppa några nya bilder på oss när vi är i "nya" stallet. Det känns inte så nytt längre eftersom vi stått där i längre än en månad redan haha, tiden går fort men vi stormtrivs. Men nu hörs vi hörni, ska försöka plugga lite och lägga in lite tidinställda inlägg här. Kram!
Min finaste skatt
En bild från när jag och Goldini stod och myste här om dagen. Man får verkligen ta vara på de små stunder han faktiskt är mysig nu för tiden då det inte är speciellt ofta. Han är mest rastlös, men det kan jag förstå. Imorgon ska jag äntligen få börja lägga in lite trav i mina skrittpass. Mamma filmar nog så får ni se hur ren och fin han blivit.
Idag lät vi han gå på bandet 15 minuter vilket gick super bra. Han uppskattar verkligen bandet och tycker verkligen det är kul. Känns så skönt att ha det i stallet, det gör så mycket gott för honom! Men vi hörs, kram på er.
Nu så gör jag slut med gud
Hej på er, vad har jag hunnit med sedan sist vi hördes? Jo, jag har hunnit sitta upp på Goldini och tagit en 40 minuters skritt-tur på banan två dagar med 20 minuters promenad i skritt först. Riktigt kul att sitta på honom igen, jag känner mig verkligen hemma där. Dock känner jag ju att det är en bit kvar tills vi är där vi var igen, han lägger sig gärna på någon sida och skjuter ut bogen. Men det är bara att kämpa upp med rätt rehab och jag tror att det kommer att bli så bra när han blir mer liksidig igen.
Idag hade han premiär på skrittbandet som vi har i stallet. Det gick super bra och både jag och mamma är jätte nöjda över honom, Bettan som hjälpte oss tyckte han var extremt duktig också. Vi alla hade nog förväntat oss något värre eftersom han är väldigt uppe i luften, men han accepterade läget. Han gick väldigt fint på bandet också och höll balans och styrka själv. Så glad att ha denna tillgång i stallet nu då det verkligen kommer hjälpa Goldini i hans rehab.
Imorgon åker vi till kliniken för återbesök igen och jag håller verkligen alla tummar jag har. Nu ska han vara frisk, snälla snälla snälla! Vill så gärna ha det förklarat så det bara är att lägga upp en jäkla bra rehab-plan nu och satsa på att vara tillbaka helt i vår. Men vågar inte hoppas för mycket nu, men jag tycker han känts väldigt fin i benen nu och hållt sig rätt så bra i skinnet så jag hoppas verkligen. HÅLL ALLA ERA TUMMAR MED MIG! Kom igen nu, låt oss få ett positivt besked imorgon.
Aja snart ska vi ut till stallet igen och bara göra det sista med Goldini innan natten. Hoppas ni har en fortsatt bra söndag, kram på er!
Den slutade sådär snabbt i slutet bara för han råkade komma åt bakbommen, satte igång igen sen.
Från det ena stället, till ett annat
I fredags packade vi ihop våra sista saker från det gamla stallet vi stod i och drog iväg till det nya. Vi har alltså flyttat Goldini till ett nytt stall med både skrittmaskin&solarium som kommer att göra hans rehabilitering till det bättre. Vi trivs än så länge jätte bra även fast vi bara stått där några dagar, människorna är jätte trevliga och det är ordning och reda. Goldini verkar också trivas men eftersom att han är en häst som är rätt så spänd och måste bearbeta många nya saker så är han lite spänd nu också.
Han har bland annat får precis bredvid sin sjukhage så hela gårdagen gick han och försökte blåsa bort dem. Idag hade han varit lugnare dock och accepterat fåren och vågat sig på att vänta rumpan till de och äta sitt hö i hagen, sötnosen haha. Idag var han mer sig själv och han var lugn när han stod uppställd på gången och han rullade sig även skönt i boxen.
Jag tror denna nystart kommer bli toppen för både oss och Goldini då vi har mer möjligheter både nu när han är under rehab och sen när vi är igång på riktigt igen. Vi får höras hörni, kram!
Livets vändning för tillfället
Hej på er alla, jag kan nu gladeligen berätta för er att Goldinis knä läkt jätte fint och han är snart helt friskförklarad där bak. Jag är så himla glad och det känns jätte bra verkligen! Dock såg de att han hade lyckats göra något i vänsterfram kota så den blev behandlad då han var halt där nu istället. Men det var inget allvarligt vad de trodde nu så återbesök blir om 4 veckor, alltså den 24 november för att se till knäet och nu kotan också då.
Idag står han på boxvila men imorgon ska jag få börja skritta uppsuttet på honom i 30 minuter. Jag kommer nästan börja gråta, så som jag längtat! Sen får jag skritta uppsuttet i 30 minuter i två veckor, den tredje veckan får jag skritta i 60 minuter och den fjärde och sista veckan innan återbesöket får jag skritta 60 minuter och trava 5 minuter. Sen får vi se vad de säger på återbesöket, men jag hoppas verkligen det fortsätter se bra ut och att kotan läker fint. JAG ÄR SÅ GLAD!
Fick även ett så fint och bra besked idag från min mormor som idag är cancerfri. Hon har lyckats kämpa sig igenom tre olika cancerformer nu i bugspottskörteln, läppen och sista i bröstet. Men nu idag är hon för tillfället cancerfri och jag är så glad. Min finaste mormor, min största inspirationskälla och min största förebild. Det finns ingen människa som är så stark och bra som hon. Jag älskar henne så mycket och är så himla glad. Kram på er alla!
You're my superhero
Igår gjorde jag en snabb video på mig och Goldini med lite blandade klipp. Det var väldigt längesen jag gjorde en sån här slags video och därför är den inte speciellt bra, men hoppas ni gillar den ändå.
Nu är vi iallafall påväg till kliniken för första återbesöket efter operationen. Jag är jätte nervös och kommer nog inte kunna slappna av förns när vi åker hem igen om vi fått ett bra besked. Vi hörs nog ikväll hej på er!
Hoppträningar från tre olika tillfällen
Nu tänkte jag visa er en liten skillnad på hur jag och Goldini såg ut våran första hoppträning till den senaste vi har filmat innan han blev skadad i våras. Jag ser då en skillnad speciellt på hur jag rider, jag sitter mest och fladdrar på första videon och vi ser inte alls sammansvetsade ut. Dessutom tyckte jag att den övningen var väldigt speciell då avstånden var jätte konstiga kommer jag ihåg.
Sen den andra videon är från augusti förra året. Där hade vi utvecklats en del under sommaren då vi bara nötat träningar och inga tävlingar. Jag var mer säker på honom, dock ville han fortfarande ta befälet lite eftersom han är väldigt egensinnig.
Den tredje är från i februari det här året. Där var vi som mest igång och hade verkligen hittat varandra, jag kände att jag visste hur jag skulle rida honom mot hinder och vilken fart jag skulle hålla. Jag var mer stabil och red med honom istället för att bara rida emot honom. Den där tiden var han även grymt fin från marken för det var under den tiden jag hade fått mycket hjälp från Lisa (min tränare) både uppsuttet och från marken så jag verkligen hittade Goldini. Åh han var så fin där, längtar tills vi är där igen!
We were to young, To know what real love was
Denna dag började med en riktig tung morgon då jag var riktigt trött. Jag hade mycket hellre legat kvar i sängen imorse än att gå upp och behöva göra mig iordning för skolan. Väl i skolan hade vi en lång första lektion men sen så fick vi reda på att en av våra lärare var sjuk idag som vi skulle ha i de resterande ämnena för dagen och därför fick vi gå hem och arbeta istället. Det kändes sjukt skönt faktiskt och välbehövligt, nu får jag då ännu mer tid att kunna plugga till mina tre prov jag har den här veckan.
Igår var vi ute i stallet och det började bra med att Goldini var lugn som han faktiskt brukar vara mer och mer nuförtiden. Så vi gick ner på banan för att gå hans 10 minuters promenad, sen helt plötsligt får han fnatt och stegrar och bockar, jag försöker hålla kvar men då hamnade longerlinan mellan hans bakben så jag tyvärr behövde släppa.. Han sprang rodeo på banan och jag blev jätte ledsen, sen stannade han upp och jag fick tag på honom och han lyckades lugna sig sen gick vi upp till stallet igen.
Jag är rädd för att se hur han ser ut i benet idag.. Det känns som att det kommer se mycket värre ut nu än vad det gjort tidigare.. Vi masserade in liniment iallafall på knäet och sen linimenta vi alla ben också så jag hoppas för allt jag har att benet inte ser hemskt ut idag för då vet jag inte vad jag ska ta mig till.
Idag är det iallafall exakt 1 vecka kvar till återbesöket på kliniken. Jag är så nervös verkligen men hoppas på det bästa och att det ser mycket bättre ut. Nu ska jag försöka börja plugga iallafall, så vi hörs fina ni kram!
Ett katastrofalt dressyrprogram.
Här är videon som jag inte visat er än, det är sen jag var på träningsläger på Skogslotten i somras. Då red jag och Goldini ett LB:1 som gick käpprätt åt h*lvete. Jag tror inte dressyr riktigt är våran gren då jag är osäker där på att komma ihåg vägen och Goldini är mycket spändare på en dressyrbana än på en hoppbana. Han var likadan året innan när jag skulle rida det här programmet.
Redan på framridningen här var han spänd för allt, försökte få han att tänka på annat och jobba igenom honom osv. Men han var bara så spänd så jag försökte göra det bästa av situationen helt enkelt och försöka vara lugn själv. Precis innan vi skulle gå in i ridhuset och rida så knastrade dörren intill ridhuset till när de skulle öppna så då for Goldini iväg och blev ännu räddare, stackaren.. Men vi gjorde vårat bästa där inne iallafall.
Som ni ser fanns det ingen connection mellan oss, han ville inte gå fram för skänkeln och han var livrädd för domaren och staketet som stod där framme. Vägarna är inte ens på tal om haha, men jag bjuder på den så ni får se lite ridvideor nu när jag ändå inte får rida. Jag kan erkänna att vi inte ens var nära på att bli placerade iallafall haha.
En evig väntan och en väldig abstinens
Hej på er! Idag hade vi utsläpp i stallet och jag har inte hängt med på utsläppen på väldigt länge, men idag var det riktigt mysigt. Släppte ut alla hästarna i lugn och ro, sen satte vi oss ner och åt äggmackor och drack varmchoklad till frukost. Sen tog vi oss en tio minuterspromenad med Goldini idag som vanligt, och han börjar faktiskt bli bättre, så skönt! Man kan slappna av lite nu när man är ute och går med honom, förut var han på helspänn hela tiden och ville dra iväg men ja som sagt börjar han äntligen lugna sig.
Nu är det bara 3 veckor, snart 2 kvar till återbesöket. Tiden går så himla långsamt! Jag vill verkligen att det ska ha blivit bättre, jag hoppas av hela mitt hjärta. Min ridabstinens jag har just nu är inte nådig, även fast jag får rida andras hästar är det inte samma sak. Jag vill rida på min häst, utvecklas med honom och sätta upp mål med honom som förut. Det är det jag brinner för, det är det jag vill göra. Så för tillfället känns det faktiskt som en stor del av mig saknas..
Jag har så himla mycket plugg nu som jag måste ta tag i innan höstlovet som är om 2 veckor, stressig stressigt.. Men det är jag själv som satt mig i situationen så jag får skylla mig själv. Det är bara att plugga och göra det bästa av situationen helt enkelt. Sen om ett tag ska jag släppa en nyhet här på bloggen, men nämner inget förns allt är bestämt och klart. Så nu har ni något att klura på!
KRAM!
KRAM!
When you can't stand, I'll stand up for you
Två stycken bilder från en av gårdagens promenader med Goldini.♥ Jag var osminkad och hade flottigt hår, men vem bryr sig om det när hästen är så söt? Den här hästen alltså, det finns bara en som honom, han är så sjukt speciell för mig. Älskar honom verkligen över hela mitt hjärta, även när hans humör inte alls är på topp. Men så mycket lycka han alltid sprider till mig och jag känner mig så lugn och trygg hos honom. Han gör mig verkligen lycklig och jag älskar honom obeskrivligt mycket.
Om tre veckor åker vi upp till Hölö för att få svar om det har blivit någon förbättring sen operationen, hoppashoppashoppas. Jag håller alla tummar och tår jag kan och hoppas verkligen att man ser skillnad, annars vet jag inte vad som händer. Men min älskling är bäst iallafall, oavsett vad så kommer han alltid vara min för ingen kommer att ta hans plats.
Ett rätt så flummigt inlägg men kram på er.
Hej igen - Vart ligger jag till i livet nu?
Hallihallå på er! Nu när bloggen är uppfräschad av min snälla och fina vän Alexandra så kanske jag borde slänga in lite inlägg här då och då. Tänkte bara uppdatera er om hur läget ligger till just nu lite.
Jag går andra året på gymnasiet nu och trivs faktiskt hyffsat bra. Alltså jag trivs ju med klassen men vi har fullt upp med läxor, inlämningar, muntligt, prov osv hela tiden. Det tar rätt så mycket energi från mig eftersom jag redan från början är en person som är väldigt stressad, men jag försöker kämpa. Ämnen som innan varit väldigt enkla för mig är nu bland de svåraste och ämnen jag haft svårt för innan känns lite enklare.
Goldini, min finaste häst har varit skadad till och från ända sen februari ibörjan på året. Men i maj trodde vi att vi hade fått slut på denna dumma skada och satte igång igen och red normalt på sommaren och började hitta tillbaka till där vi var innan skadan. Dock så kom skadan tillbaka för drygt en månad sen som jag märkte när jag red honom. Det blev ett besök hos veterinären igen där de fick fram att han hade lösa broskbitar och något fel med en led i det vänstra bakre knäet.
Det blev då bara att boka en operation i Sigtuna för Goldini. Så veckan efter opererades han och operationen gick bra. Nu är det 3 veckor sen han opererades och vi har fått börja gå korta promenader med honom. Det blir återbesök hos Hölö vecka 44 och då får vi se om det blivit någon förbättring och hur vi fortsätter denna rehabperiod.
Så för tillfället är det inte så mycket träningar och tävlingar utan nu är det mer mys och gos med en häst med lite för mycket energi. Han börjar bli riktigt grinig för att han inte får röra på sig som han brukar men det får man förstå. Nu är det bara att fortsätta denna rehabperiod och se vart det leder. Våran veterinär är iallafall positiv än så länge och tror att Goldini kommer att komma tillbaka till där han var förut, vilket känns skönt.
Aja nu vet ni lite, kram på er och hoppas ni orkade läsa inlägget! ♥
